Kyrkan och konfirmationen

Enligt Svenska kyrkans uppgifter väljer omkring 30 000 tonåringar varje år att konfirmeras. I grunden är innebörden av att konfirmeras en avslutning på och bekräftelse av dopet med ett löfte till konfirmanden om andens hjälp att leva som kristen. Alla som väljer att konfirmeras är dock inte aktivt troende och blir det inte heller efter eller i samband med konfirmationen. För många innebär att delta i en konfirmandgrupp främst en möjlighet att kanske tillsammans med klasskompisar umgås med andra ungdomar under roliga, givande, trygga och ordnade former. Alla ungdomar i Sverige som är medlemmar i någon evangelisk luthersk kyrka (till exempel Svenska Kyrkan) inbjuds att delta i en konfirmationsgrupp samma år som de fyller 14 år.

Livet som deltagare i en konfirmationsgrupp kan se ut på olika sätt. Vanligt är att man träffas ungefär en gång i veckan i kyrkan för att fika och samtala om alltifrån vardagliga fenomen till djupa livsexistensiella frågor inklusive Gud och bibeln. Även olika former av aktiviteter är vanligt förekommande när man träffas i konfirmandgrupper.

Ofta anordnar kyrkan också ett läger för alla konfirmander där de får chansen att stifta djupare bekantskap med varandra. På dessa läger är det vanligt att avsätta en liten tid åt troslära och övrig tid åt diverse aktiviteter som till exempel bad, sport, film, spex eller annat som brukar uppskattas. Själva lägervistelsen upplever många konfirmander som ett minne för livet.

För att få konfirmera sig måste man vara medlem i någon evangelisk luthersk kyrka. Det behöver inte vara just Svenska Kyrkan. Man måste också vara döpt men det är något en del gör i samband med själva konfirmationen. Att inte vara döpt är alltså inget hinder för att gå med i en konfirmationsgrupp om man är intresserad av det.

På senare tid har det blivit mer vanligt att anordna återträffar senare i livet med kamraterna i konfirmandgruppen.