Fritidsgårdar

En fritidsgård är en typ av lokal främst avsedd för ungdomar att träffas i för diverse fritidsaktiviteter. Fritidsgårdar är ofta öppna eftermiddagar och kvällar och drivs vanligtvis av kommuner och föreningar. Varje fritidsgård har minst en vuxen anställd men ofta flera.

Vissa fritidsgårdar är inriktade på specifika typer av aktiviteter såsom musik eller idrott till exempel. På många fritidsgårdar utan inriktning kan man ägna sig åt sport och musik ändå samt data, konst eller sällskapsspel. Ett biljardbord är inte heller ovanligt förekommande.

Som plats för unga att träffa andra unga kan fritidsgårdar anses vara extra viktiga under den kalla delen av året. Speciellt i områden där trångboddhet är vanligt eftersom trångboddhet inte sällan fungerar som orsak för ungdomar att inte bjuda hem kompisar. Att vistas utomhus fungerar bra främst under det varmare halvåret.

Fritidsgårdars betydelse för ungdomars aktiviteter på fritiden har debatterats flitigt såväl i media som i övriga offentliga sammanhang. Inte minst tolkas avsaknaden av fritidsgårdar ofta som orsak till en hög grad av ungdomskriminalitet i ett samhälle. Många anser att när ungdomar inte har något vettigt att ägna sin fritid åt så lockas de till bus som i sin tur kan leda till rent kriminella handlingar. I Stockholm Stad, liksom i Göteborg, finns minst en fritidsgård i varje stadsdel och totalt har kommunerna närmare 70 fritidsgårdar.

Den första fritidsgården i Sverige startades 1936. Det är Gamlestadens ungdomsgård som är belägen i Göteborg. I grunden var fritidsgårdar främst avsedda för att utbilda ungdomar och vidga deras kunskaper. Detta genom diverse studiecirklar, diskussioner, sång och praktiska arbetskurser. År 1956 öppnade även Svenska kyrkan en ungdomsgård, Sjöbo ungdomsgård i Borås.

Under det senaste decenniet har det öppnats fritidsgårdar specifika för kön. Fritidsgården Guts är ett exempel. Guts fokuserar på tjejer och ordnar titt som tätt temakvällar där bland annat tvångsäktenskap och könsstympning diskuteras.